Jag har aldrig frusit så mycket som i New York. Man kan tro att man som nordbo borde vara ganska härdad, men här är kylan påträngande fuktig och obarmhärtig. Tre gånger tidigare har jag gästat staden kring juletid och varje gång drabbats av fullkomlig köldchock och svurit att aldrig göra om samma misstag.
Därför hade jag denna gång förberett mig väl och iklädd dunjacka, långkallingar, yllemössa med tillhörande halsduk, fårskinnsfordrade vantar och curlingkängor stod jag beredd OCH som en fullkomlig idiot(!)i ett Newark badande i sol, med klarblå himmel och TJUGO GRADER varmt!
Taxin från Grand Central hade alla rutor nervevade och i Bryant Park satt folk och käkade glass och fikade i bara skjortan(!) Jaha...suck! så nu är det bara att gå och skämmas som nån sorts malplacerad yeti imorgon och jaga vårjacka. Ja ja.. det är i alla fall en jäkla kick att vara här igen och trots att jag inte sovit på närmare trettio timmar var jag tvungen att ta en rejäl eftermiddagspromenad och ta in de välbekanta dofterna av matos, klor, ren skit och rostade mandlar. Imorgon väntar fullspäckat schema. Tjo!
Ikväll fick Erik Gullbransson hoppa in som Doolittle och gud vad bra det gick! Det här är en sån jäkla högklassig ensemble!
