AKTUELLT

AKTUELLT
THE SOUND OF MUSIC - premiär den 28 augusti på Kulturhuset Stadsteatern

5 sep. 2013

MORMOR



Min mormor 
skulle ha fyllt 105 år idag. Jag fick aldrig möjlighet att träffa henne, hon dog redan 1961, men hon har ändå funnits med som inspirationskälla och förebild. Gerda Catarina Thunman valde "Kate" som sitt artistnamn. Hon var skådespelerska, komedienn och turnérade sverige runt på 20, 30, 40 och 50-talet i operetter och med revysällskap som "Klange-revyn", "Scala-revyn", "Gösta Johnsons revy", "Casinorevyn" och medverkade i ett antal filmer.


Mormors första jobb, som femtonåring, var i baletten på Pallas Teatern i Stockholm. Första gaget spenderades i NK's godisdisk och sen hade hon inte råd med spårvagn, utan fick gå till hem Aspudden. Hon hade en naturlig fallenhet för komedi och det genererade snabbt roller. Hon fick spela mot dåtidens stjärnor som John Botvid och Elof Ahrle. När produktionerna skulle ut på sommarturné fick mormor ofta ta över sina manliga kollegors roller och hon blev känd för sina många komiska "gubbar". Hon fick möjlighet att prova på musikal också  när "Annie Get Your Gun" hade sverigepremiär i Göteborg på Stora Teatern. 

Jag har alltid känt ett starkt band till min mormor. Jag har sörjt att hon inte fick stanna lite längre. Det hade varit fantastiskt att få ta del av hennes erfarenheter och helt säkert många goda råd. 
Ofta har jag fått höra att jag är så lik henne. När jag var liten handlade det om att jag, liksom hon, var obstinat mot mina lärare och levde i en fantasivärld. Sen var det mitt behov att möblera om och uppleva mitt hem från nya vinklar. Mormors och mitt liv har fler paralleller: precis som hon har jag levt mitt vuxna liv i en resväska, flackandes kors och tvärs mellan städer och engagemang. Precis som hon har jag gärna lagt förtjänsten på livets guldkant och precis som hon har jag valt att bli matte till en cockerspaniel. -

Hennes "Hampus" var en riktig teaterhund som sov i mattes sminkväska och vaktade föreställningen från kulissen. Ibland fick han vara med på scen. Han agerade jakthund i "Dollarprinsessan", var "valpen i fönstret" och skickades fram till orkesterdiket när en trött ensemble i slutet av en spelperiod ville busa lite med sin kapellmästare Egon Kjerrman. Min "Muffins" är en mycket intensiv och pratsam studsboll som jag skulle ha svårt att anförtro liknande uppdrag, men hon har fått ligga under sminkbordet på Oscarsteatern i perioder när vi spelade My Fair Lady.


När jag i våras skulle sjunga konsert med min vän Stefan Clarin, som är lite av en Ernst Rolf-expert, föreslog han att vi skulle göra duetten "Gör någonting". Ernst Rolf sjöng in den tillsammans med sin fru Tutta Rolf 1930. Jag blev omedelbart förtjust i låten och det kändes speciellt när mamma berättade att mormor och morfar (som var sångare) hade just den som sin signatur-låt när dom reste runt på 30-talet som några av sveriges första folkparksartister.


Vid fyrtiofyra års ålder ska jag för första gången själv spela revy, på Nya Parkteatern i Örebro som tidigare var Folkets Park och där mormor, morfar och även min mamma uppträtt. Första repetitionsdan infann sig direkt känslan av att vara hemma och jag anar att det här  kommer bli något av det roligaste jag gjort. 

En cirkel har slutits. Av en slump har jag fått namnet "Gerda" i en av våra sketcher. Så även om jag aldrig fick träffa dig, så är du med, Gerda Catarina Thunman. Min mormor. 

KÖRINSATSER

Populära inlägg