MY FAIR LADY

Musik: ALAN JAY LERNER 

Text: FREDERICK LOEWE

Svensk översättning: GÖSTA RYBRANT

Henry Higgins: TOMMY KÖRBERG
Eliza Doolittle: HELEN SJÖHOLM
Överste Pickering: MICHAEL SEGERSTRÖM
Alfred P Doolittle: JAN MALMSJÖ
Mrs. Pearce: ANNA-LENA HEMSTRÖM
Mrs. Higgins: MONICA NIELSEN
Freddy: CHRISTOPHER WOLLTER
Zoltan Karpaty och Harry: HENRIK DORSIN
Jamie: FREDRIK LEXFORS
Mrs Eynsford Hill: EWA ROOS

Ensemble: 

CATHARINA ALLVIN, STAFFAN BERG, ANNICA EDSTAM

ANETTE FRIBERG, ERIK GULLBRANSSON, MICHAEL JANSSON

SANNA MARTIN, SOLGÄRD KJELLGREN, JESSICA KLINGBERG

ELIN KORTESALMI, MORGAN SVENSSON, BJÖRN WIKSTRÖM

Regi: TOMAS ALFREDSON
Scenografi: PER A JONSSON
Kostym: CAMILLA THULIN
Mask och Perukdesign: HORST STADLINGER
Koreografi: KARL DYALL
Ljuddesign: JACOB JULIN
Ljusdesign: LINUS FELLBOM

PREMIÄR 2008 OSCARS TEATERN 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Nyseparerad och barskrapad efter en konkurs-produktion befann jag mig, efter flera år i Göteborg, plötsligt hemma i Stockholm utan mål och mening. Det var skrämmande och ett uppvaknande. Min första längre arbetslöshet. Alla produktioner jag kände till var redan färdig-castade och jag tog jobb som personlig assistent och butikssäljare medan jag febrilt letade efter en dörr som ledde tillbaks in i branchen. Detta snappades upp av kollega Sanna Martin som precis skulle börja repetera My Fair Lady på Oscarsteatern. De hade fått ett avhopp och Sanna var snabb att nämna mitt namn. Jag hade åren innan gjort många stora roller. I My Fair Lady kunde man "bara" erbjuda en ensemble-plats och kapellmästaren var lite frågande och undrade om jag verkligen ville ta den. Det ville jag!

My Fair Lady blev en dundersuccé och spelades under tre säsonger på Oscars. Ensemblen bestod av idel stjärnor. Filmregissör Tomas Alfredson gjorde sin debut som musikalkreatör. Henrik Dorsin som musikalartist. Det var högt i tak och mycket fest. Vi hade vansinnigt roligt och gjorde mycket hyss. Till exempel brukade vi hitta något föremål som inte hade med föreställningen att göra och se om vi kunde inkorporera den i samtliga scener utan att det märktes för publiken. Till sista föreställningen beställde jag och Henrik Dorsin upp en rekvisita-ost från förrådet. En stor halvmåneformad ost av frigolit skulle hitta sin plats i berättelsen. Den smugglades in på alla möjliga sätt; låg under drottningens tron under Balen, jag hade osten mellan mina lår under hela Ascot-galoppen. Anna-Lena Hemström, vår Mrs Pearce tog vid ett tillfälle med sig osten under armen in till Higgins, där Tommy Körberg snabbt hängde på och la in repliken "Men vad är det som luktar?". Den där osten fick efter produktionens slut ett eget liv och karriär. Mer om det kan du läsa HÄR.