BABY IT´S COLD OUTSIDE

Produktionsmöte på Malmö konserthus med Christopher Wollter kan se ut så här.

Time to Tonja!

Eftersom Åsa Fång har konsert i Örebro ikväll spelar jag rollen som Doktor Zjivagos hustru Tonja. 

Det är några minuter kvar till föreställningsstart och ikväll har vi hela sex inhopp i Zjivago. Det blir premiär för mig och min understudy Linda, de andra fyra har vanan inne. 

Jag gick till teatern lite extra tidigt och snabbspolade mina scenerier tillsammans med regi-assistenten. Jag sjungit några sång-starter tillsammans med orkestern också och det kändes bra. Omöjligt att veta hur det känns i skarpt läge. Det blir så annorlunda när ljuset kommer på och en annan ljudupplevelse när publiken fyller och vadderar rummet. Då gäller det att vara koncentrerad och inte låta sig påverkas för mycket, utan sjunga som man planerat.

Det mesta arbetet inför ett inhopp gör man själv hemma med en dvd som stöd. Sen har vi några dagar efter premiären då regiassistenten repeterar med alla som har understudy-uppgifter på sal. Jag har aldrig gjort något helt genomdrag av föreställningen som Tonja, jag har inte gjort klädbytena och många medspelare möter jag för första gången i sina roller nu. Det är så det brukar vara. Spännande! Roligt att få uppleva föreställningen från ett annat perspektiv för en kväll.

One night only!

Baglady.

På tåget idag två kvinnor, mor och dotter, katt i bur. Mamman i sjuttioårsåldern har allt i påsar, allt inslaget. Biljetten i plastficka i plastpåse. Godispåsen av papper i plastpåse knyts upp, hand gräver, värderar, sorterar, plockar ur, små kolor i blankt papper inspekteras, delas. Papper vecklas ut, skrynklas ihop, läggs i en separat påse. Påsar knyts ihop igen. Ny påse med frukt, ny påse med vatten i plastflaska, korsord i plastpåse, små paket med pappersservetter, kattmat, nycklar, handspriten har sin. Vissa människor har svårt för ljudet av bett i hårt äpple, doften av bruna bananer. Jag har lite svårt för prassel. Det är inte min påse, helt enkelt. Hässleholm nästa.

Flytten går.

Adjö gästlägenhet! Du har varit rymlig, sparsamt möblerad, döda plantor och med lite lutande  trasiga grejer i hörnorna. Från början flottig, odiskad, fläckig. Centralt belägen med pålitligt bredband, tysta grannar, men ett jävla liv utanför, speciellt på lördagarna då han med mikrofonen är samhällsengagerad. Jag kommer inte att sakna dig värst. Jag hittade aldrig tvättstugan eller soprummet, men köpte några kuddar och ljuslyktor och ett dubbellakan till din dubbelsäng eftersom teatern inte ville låna ut ett sådant då deras lägenhetsbestånd, enligt dom, inte innehåller dubbelsängar ... Imorgon startar nya produktioner, artister i rörelse, 65-kronors taxis rullar mot Mazetti-fabriken. Zjivago-ensemblen ska kampera där den resterande tiden. Lite krångligt, men blir mysigt också :).

Sing along med oss!

(med Mathias Clason)