DAVID BOWIE

Låten som förförde mig. Jag var sex och fick en idol. Min första. Syskonen Kårevall på Heleneborgsgatan stod för introduktionen. R.I.P. David Baoi, inspiratör för generationer av artister. Saknaden blir stor.

BRÅK-DISK

Över ryggen har vild Linnex-brand utbrutit. Blev tvungen att dra hem till stan och försöka bryta upp ryggslutet hos min kiro. Det gick sådär. Måste tillbaks minst två gånger till den här månaden. Denna gamla bråckdisk som fortsätter bråka.. I fem år snart har jag tampats med den. När man som jag måste knapra antiinflammatoriskt vareviga dag blir man glad för en lista med lite alternativt örtknark. Leverans inom 24 timmar!

HANN HEM TILL PHILIP

9:40 - 11:00 Kostymprov.

"LEDIG"

"Va?? Är klockan redan..." 

Tåget går om tjugo... parfymflaska krossas mot stengolv... skovel, skovel... "AJ!!" 

Kläder, väska, koppel... "Skit då, hund, ät inte kräks - spring!!" 

Måste hinna köpa hallonsmoothie. Vägrar bli förkyld. Hallon är naturens penicillin, någon trovärdig är helt säker på det. Hinner. (Puh!) Byte i Lund. Hinner kaffe. 

"Vad säger du? Inställt? Insnöade? Var jag är? Eh... Oxie. Ok. Så vi kör ändå?"

Det är Trettondan. Vi har ledigt från repetitionerna på My Fair Lady och jag ska passa på att träffa gänget kring sommarens musikalsatsning ute på Österlen.

Det pågår en snöstorm utanför Pågatågsfönstret. Jag tittar ner på mina tunna blöta skinnstövlar. I Svarte hämtar Johan Wikström upp två snögummor. Johan och jag har inte jobbat ihop sen Bröderna Lejonhjärta 2007.
Vi krypkör till Tomelilla. Där har stormen lagt sig och världen förvandlats till diamantbeströdd glasstårta. Maräng-teräng under vispgräddsbädd.
Hemma hos Lars och Ingrid Bejmar bjuds det på varma sockar, nybryggt och hemmabakt. Och pipparkagor! Muffins får knäckebröd... dåligt bordskick på annans köksgolv... skovel, skovel. 

Vi läser och lyssnar. Det är första gången. Ingrid har gjort kycklingpaj. Det finns en till i ugnen. Till akt två finns det varm hasselnötskaga åsså.

Sen blir det bråttom igen. Tåget går om tolv. 

Plogbilen kunde ha varit mer noggrann. Gatan vi kör på gör motstånd och... leder inte till stationen... pulsar i knädjupt... ser på håll att det kommer in nu... EN minut till avgång... måste hinna köpa biljett också... fruset finger pickar pinkod. Tåget bakom ryggen nu. Tyst. Avslöjar inget. 

Jag hör signalen... dörrarna... Muffins och ena halvan av kopplet hinner... PANIK... ropa, slå, bända!! Dörrparet flyger upp igen och där – där sitter Elisabet Ljungar. Vi har inte jobbat ihop sen Bröderna Lejonhjärta 2007. Hon och hennes röda resväska ska till Svedala för att flyga hem till Norrlandsoperan. Elisabet sitter inte i djurvagnen, men konduktören ger dispens, tycker att jag ser ut att behöva en kompis.

>Info: Öresundståg går snabbt och stannar bara vid utvalda stationer, men luktar uteliggare. Pågatåg, däremot är fräscha, men... Teckomatorp... Mörarp...<

Nu är det nattsvart. Iskallt, barmark. Nu är vi hemma igen. 

Nyckeln i låset... visst, fan... Acca Kappa White Moss 100 ml, 730 spänn... Det är för kallt för att vädra. Stänger dörrar. Två scener måste läsas på tills imorgon. 

"Lycka till, Lindy Larsson, lycka till!" "Den spanska rékan éts med majonzzzzzzz........"