TRAILER PICS

BAL TEASER

Fotograf: Malin Arnesson

KAPELLMÄSTAR SWAP

Idag bytte vi kapellmästare och musikalisk ledare. Konsertpianist Elisabeth Boström ersätter Jakob Lindbirk och kommer att vara med oss fram till premiären samt spela de första åtta föreställningarna tillsammans med Annika Bjelk.

HELSINGBORG

Ställde precis väckarklockan på 06:15. Jag är fortfarande i Helsingborg. Vi började repa My Fair Lady förra veckan och håller på med det fram till halv fem imorgon eftermiddag. Sen är det jullov. Jag kommer att stanna en dag extra för att styra upp lite kring hunden vår. Ska upp i ottan imorgon och lämna på dagis. Det är inskolningsdag. Vi har varit på besök tidigare men för att få börja krävs utöver det två halvdagar då man provar, skolar in. Det är precis som med barn.

Det har varit ett jäkla sjå med min hundkompis dom här dagarna. Muffins är en supercool liten madame, social med både människor och hundar, orädd, nyfiken och galet pigg för sin ålder. En svaghet finns dock. Hon får panik när hon lämnas ensam på nya platser. Hemma klarar hon sig utmärkt i fem timmar men i ny stad och ny lägenhet kan det bli kaos. Till en början. Hon vänjer sig förstås efter ett par dagar men det tillät inte grannarna henne att göra här. I tisdags blev jag tvungen att gå ifrån henne i nästan fyra timmar när vi hade kollationering. Hon skällde oavbrutet i tre av dom. Upprörda grannar ringde hyresvärden TROTS att jag dagen innan tyckte att jag hade varit förutseende och gått runt till alla i huset och informerat om att vi var nyinflyttade och att det kunde bli en del missljud från lägenheten de första dagarna. Skulle aldrig gjort det. Det blev som en inbjudan att lyssna extra och ta chansen att klaga. Jag blev tvungen att lämna henne till en vilt främmande hundvakt som jag hittade på nätet resten av veckan för att inte bli vräkt. Hundvakten visade sig sen själv ha gått till jobbet och lämnat Muffins ensam i stort sett hela dagarna. Stackarn var helt hysterisk och hade skrikit sig fullkomligt hes när jag kom för att hämta henne. Jag fick åka och köpa svindyra kapslar och spray med ångestdämpande feromoner, som inte hjälpte.. Idag blev jag tvungen att lämna henne igen, bara två timmar, men fick spetsa medicineringen med Stesolid. Det funkade inte det heller. Usch! Känner mig inte alls rustad att vara med hund 100%. Hur det ska gå när vi börjar spela, det vet ingen.

(Ifall man glömmer)

Men annars är det bra. Vi hade en inspirerande kollationering med stor uppslutning från Operan. Chef Bengt Hall höll tal och uttryckte väldig entusiasm för produktionen (My Fair Lady är hans favoritmusikal). Vi fick se skisser på scenografi och kostymer för första gången gjorda av danska scenografen Helle Damgård. Ursnyggt, femtiotal. Och så läste vi och sjöng igenom verket förstås. Mycket är struket i den här versionen. Halva Doolittle är borta och en stor del av Elizas första scen hemma hos Higgins t ex. Men jag reagerade inte så mycket nu när vi läste som när jag först fick manus. Det känns som det hänger ihop. Skönt. Har förtroende för vår regissör och vill vara öppen för nytt tänk. Musikalen behöver det.

Det är en jätteskön, vuxen ensemble. Dom flesta har jag jobbat med tidigare. Lindy och jag gjorde Evita, Jonas Schlyter och Nils Närman var med i Doktor Zjivago. Suzanne jobbar i Malmö Operas kör och har varit kollega i åtminstone sex produktioner. Jörgen Düberg var gästlärare i drama när jag gick på Balettakademien och regisserade mig som "Kung Kreon" i Antigone. Frida Engström träffade jag när vi var solister på förra årets Nyårskonserter och Tomas Bergström var med i Les Misérables i Värmland, där också Bengt Krantz spelade min pappa. Nya bekanskaper är Maria Streiffert, Dardan Makraqi och Håkan Mohede. Vår regissör Anna Novovic var tidigare chef för teatern här men jobbar numera med Malmö Sommarscen blandat med regiuppdrag här och i Stockholm.

Helsingborg är en en riktig sagostad. Här lever man gott. Och billigt. Noterat 40 spänn för en stor smoothie (hemma 89), 250 för en stor flott kungsgran (hemma från 1.000), 23.000 för en kvadratmeter jugenthus mitt i cityidyllen (hemma från 100.000). Folk beter sig som folk, möter blicken, hälsar, småpratar kanske lite och önskar varandra god jul. Ingen stressar och ingen uppfattar när jag stressar. Får inget gensvar alls när hoven börjar skrapa i väntan på förmiddagens sojalatte. Det är bara jag som lider av mina korta marginaler. Kär i stan. Tror att jag är en småstadsmänniska

Man tittar på Danmark eller åker dit, morgonprommar längs stranden, bastar och tar ett dopp på Kallis efter jobbet. Ljuset här, alla utsikter, myllret av små butiker och restauranger - det är nog förresten mitt, ja kanske inte största problem just nu för det är ju jycken men det är helt klart ett problem att det finns så fruktansvärt mycket god mat överallt. För jag måste äta den, oavbrutet. Jag är fullkomligt gränslös när det gäller mat (god mat). Första kvällen blev det Moules Frites på bedårande La Petite, nästa Pasta Bolognese och ostbricka på Ohlssons Skafferi. På min gata ligger ett underbart franskt boulangerie med ljuvliga croissanter, en riktigt bra Rawfood och i mitt hus, en prisbelönt Sushi. Sen har vi Peter Beiers Chocolaterie runt ena hörnet och sveriges mest välsorterade lakritshop runt andra. Dom har vunnit pris för sin salmialkola tre år i rad. Min senaste gastronomiska upplevelse fick jag på Rådhustorget där det står en dansk och steker asiatiska BAO burgers på ekologiskt kött i en liten vagn. Det här blir bra. Bara jag får ordning på hundpassningen.

Hade ett trevligt samtal med teaterchefen på den teater där jag ska göra det där fortfarande hemliga musikalprojektet nästa höst. Tydligen har en annan av landets musikteaterhus hört av sig och bett att få ta över produktionen när vi är klara. Osedd. Strålande! Inkomst tryggad och arbetet med en sjukt ball roll förlängt!

Nu ska jag sova. Imorgon måste rösten vara i trim för då ska allt material sjungas igenom, om och om och om igen. Det stormar utanför. Muffins har gjort sig till en kringla under täcket.

Bon anniversaire Les Misérables - 30 år!

Du var mitt första jobb och genom åren har jag haft privilegiet att få spela i dig fyra gånger - på Värmlandsoperan, GöteborgsOperan och två gånger på Malmö Opera! En Fantine och tre Eponine har lidit och dött, haft skrattbryt och orsakat "kära problem", för att citera inspicient Peter Tyllgren. Har "Thernardierskan" kvar, så vi måste hinna hänga minst en gång till!

SPANSKA RÄKOR I KÖPENHAMN

Är hemma hos min nya kapellmästare Jakob Lindbirk för en första genomgång av sångerna i My Fair Lady. Kollar tonarter, diskuterar översättning. Jakob vill behålla alla orginaltonarter, allt ska vara orginal. Jag skulle gärna sänka lite och göra Lizan lite mer "mänsklig". På Teaterhotellet blev det ingen sömn inatt. Galet lyhört, dragigt och alldeles för mjuka madrasser för en bråckdisk. Var uppe i ottan och gjorde ett klädprov också innan tåget gick mot Köpenhamn, så jag är trött som en gnu. Men Eliza har energi som smittar och Jakob gör gott kaffe. Skönt att vara igång!

Hemma.

Det känns skönt efter tre rätt intensiva dagar. Vi gjorde två konserter igår. Först en matiné för teaterombuden och sen en kvällsföreställning för betalande publik.

Härliga musikaliska upplevelser bjöds det på – nytt favoritstycke, ouvertyren "Potpurri" från "Die Schweigsame Frau" av Richard Strauss fick mig att vilja sitta i orkestern. Kan inte bestämma mig för vilket instrument. Dröm att få uppleva Irving Berlin med stor orkester och med Linda Olsson och Roine Söderlund som "Ginger" och "Fred". "Top Hat" hamnar högst på listan av musikaler jag vill se nästa säsong. Åsa Fång, Nina Norblad och André Persson Gintner gjorde brevscenen med döda mamman ur "Billy Elliot" som nog är den finaste musikal jag sett. Jag tycker musikalen slår filmen. Såg den i London när jag blev fast i det berömda askmolnet och behövde fördriva tid. Hade inga förväntningar och blev helt knockad. Så kul att den kommit hit nu och att man hittat så många begåvade killar till rollerna. Det är inte klart än vem som får spela vad men jag vet att 16 otroligt begåvade 10-12 åringar sliter hårt på Base23s Billy-skola just nu för att klara sista gallringen. Tre lag behövs, tre "Billys" och tre "Michaels". Seriöst mycket Kleenex lär också behövas för att inte drunkna när det är dags!

Plats på scen!

JO-JO

Efter dagens musikaliska rep och soundcheck väntade en bil med chaufför Fredrik utanför sceningången för att skjutsa mig till Helsingborg. Där har Stadsteatern publikträff idag och biljettsläpp och jag ska försöka hinna prata lite och sjunga från "Ladyn. Sen snabbt tillbaks till Operan för genrep.

Galakväll på Operan!

Torsdag den 21 maj är det dags för Galakväll på Malmö Opera. Jag och Bengt Krantz kommer att sjunga varsin sång ur "My Fair Lady". Föreställningen startar 20:30 på Stora scenen. Biljetter >>

Pressreleased!

Igår var jag nere en kortis i Malmö och sjöng "Det vore väl fr'underbart" i foajén, där Operans chef Bengt Hall presenterade säsongen 2015/16 för personal och inbjuden press.

http://www.skanskan.se/article/20150409/NOJE/150409517/-/de-intar-scenen

http://blogg.sydsvenskan.se/dygnetrunt/2015/04/09/johannes-brost-till-malmooperan-i-host/

ELIZA DOOLITTLE

Det är ett tag kvar men idag blev det officiellt! 
Den 18 februari nästa år är det premiär för "My Fair Lady" med mig som "Eliza" och Lindy Larsson som "Higgins" - helt fr'underbart kul!! 




  http://www.malmoopera.se/forestallningar/my-fair-lady

UTBUDSKONSERT

Det bjuds på buffé och fika på Operagrillen i pausen mellan två utbudskonserter där vi är med och presenterar Operans nya produktioner för regionens teaterombud. Jag sällskapar med regissören Anna Novovic och operasångaren Rickard Söderberg som för bara en stund sen stod mitt i Mello-karusellen på Scandinaviums scen i Göteborg och sjöng powerduetten "One By One".

Premiärmingel!

Ikväll var det dags för vårens första musikalpremiär på Malmö Opera. Jag har åkt tillbaka en kortis för två konserter och passade på att premiärmingla. Glömde ta av hatten.. Här med min vän sedan tjugo år, regissören och textförfattaren Erik Fägerborn som gjort den svenska översättningen av kvällens begivenhet "American Idiot".

DO SVIDANIVA

Dags att ta farväl av kollegorna i "Doktor Zjivago". Totalt sju och en halv månad har vi spenderat tillsammans. Arbetet med musikalen började redan i juni förra året med en två veckors work-shop. Musiken var ny för örat och ingen tidigare uppsättning fanns på näthinnan. Vi hade en helt oprövad skådespelerska i den stora kvinnliga huvudrollen, så frågetecknena var många då. Hälften av oss hade precis jobbat ihop i musikalen "Rebecca". Till oss anslöt sig en del gamla bekanta, men också Johan Rabaeus, Lars Humble, Markus Christensen, Simon Laufer och Sanna Nielsen. Den sistnämnda tog oss alla med storm med sin naturbegåvning, värme och öppenhet. 

Jag hade tre uppgifter på min lott den här gången, den unga studenthustrun till "Tusia", den nitiska byråkraten "Gulybova", som efter det att kommunisterna tagit över Zjivagos föräldrahem, tillsammans med sin kollega "Schulygin" (Rickard Söderberg), försöker indoktrinera doktorn i "den nya ordningen" när han återvänder från fronten. Till sist den fattiga torterade bondkvinnan "Kubarikha" som tagit livet av sina två barn i skogen för att de ska undkomma de depraverade soldaternas våld och härjningar. Jag fick också  chans att uppleva livet som Zjivagos hustru "Tonja" för en kväll när min vän Åsa Fång sjöng in julen i tv. 

Föreställningen blev en enorm framgång. Jag tror ingen av oss kunde ana vilket mottagande "Zjivago" skulle få. Vi har haft utsålt varje kväll med lång väntelista och kö ute på piazzan och blivit bortskämda med stående ovationer vid varje arbetsdags slut. Inte ett öga torrt. Fantastiskt! 

Musikalen, som hade sin ursprungliga premiär i San Diego 2006 och sedan via Sidney, Melbourne och Helsingfors tog sig till Malmö Opera kommer att fortsätta spelas och utvecklas. Den 21 april i år är det premiär i New York på The Broadway Theatre. 

För mig väntar ledighet, men också ovisshet. Nästa musikalproduktion blir först om ett år. Jag kommer att ägna våren åt mycket övande inför en konsertserie, jag ska dubba Leigh-Allyn Baker i en ny Disneyproduktion och eventuellt blir det sommarteater på Österlen. Kanske dags att släppa min skiva nu?

Sista Zjivago.

KÄRA KOLLEGA

Vi träffades för första gången för tjugofyra år sedan, på Balettakademien i Göteborg där vi gick i klasserna efter varandra för att utbilda oss till musikalartister. När det här året började hade vi aldrig jobbat tillsammans. Nu blev det två produktioner på raken med onämnbara aktiviteter i duschar och fullständiga skrattbryt från vår mest fotogeniska profil. Till omvärldens förlust fick vi aldrig till nån podcast från logen men förhoppningsvis ska det inte gå tjugofyra år till innan vi får en ny chans! (med Åsa Fång)

Inge konstigt alls.

BEGRAVNING NO. 43

Sorgklädd ovanpå balklänning, Bara två kvar!

SELFIEPROFFS

Min vapendragare och bästa kompis back-stage, Rickard Söderberg tar alltid de bästa!