17 apr. 2016

HÄSSLEHOLM

Det här smset kom till Jonas från vår regiassistent på plats i publiken några minuter in i föreställningen.

Efter ouvertyren och en liten prolog startar My Fair Lady med att Eliza gör entré med blomsterkorg och på musik-klimax stöter hon ihop med Freddy. Blommor far ut på marken och Eliza skriker: 
- "Faaan! Två buketter wejstade i leran, en hel dagskassa, ju! Ha'ru inte ögon i skallen jävla pucko?" (i vår version alltså, inte fullt så mycket svordomar i orginalet).

Det var bara det att idag stötte vi inte ihop, Freddy och jag. Vi missade och stod sen bara plötsligt där framför varann med blomkorgen mellan oss, förvånade. Det kom inget "Faaan", det blev bara tyst. Jonas försökte styra upp, tog korgen ur mina händer men kom sen inte på vad han skulle göra med den, så han ställde ner den, mycket försiktigt på golvet och började peta runt i den med flackande blick medan jag utstötte några små-vafan. Efter ett par sekunders övervägande tog jag det märkliga beslutet att ändå skrika min replik i nån sorts variant trots att alla blommor var i utmärkt skick.

Efter denna besynnerliga start sprang plötsligt Pickering över scenen på fel stick med hatten bakåfram. Jag, fortfarande lite skärrad och fnittrig efter korg-incidenten vände på två repliker och gav då fel stick till musikerna som osynkade ramlade in i Higgins första sång. Två medlemmar i ensemblen råkade sen snubbla på varann, föll omkull och fick Doolittle att tappa ett stort sjok med text i "Har man lite flyt", så den blev väldigt... kort. När Eliza sen skulle träna "sj-ljud" framför en ljuslåga UTAN att blåsa ut lågan skedde precis det motsatta - tre gånger! Då kunde vi inte hålla oss och Lindy fick lägga till "Nu har jag bara EN tändsticka kvar...", för han hade bara det. Sen lyckades han tyvärr inte släcka den där sista stickan, så i sin efterföljande replik skrek han plötsligt av smärta när lågan brände in under nageln. Mitt sista "bidrag" den här kvällen var att framföra "Jag kunde dansat mer" med ett långt perukhår i halsen, vilket gav en speciell "timbre".

Men sen var vi på banan, förutom Lindy som hann med ett skrattbryt i Balen också. Andra akten rullade på alldeles utmärkt. Puh! Tack och förlåt.