26 dec. 2015

24 dec. 2015

21 dec. 2015

Helsingborg

Ställde precis väckarklockan på 06:15. Jag är fortfarande i Helsingborg. Vi började repa My Fair Lady förra veckan och håller på med det fram till halv fem imorgon eftermiddag. Sen är det jullov. Jag kommer att stanna en dag extra för att styra upp lite kring hunden vår. Ska upp i ottan imorgon och lämna på dagis. Det är inskolningsdag. Vi har varit på besök tidigare men för att få börja krävs utöver det två halvdagar då man provar, skolar in. Det är precis som med barn.



Det har varit ett jäkla sjå med min hundkompis dom här dagarna. Muffins är en supercool liten madame, social med både människor och hundar, orädd, nyfiken och galet pigg för sin ålder. En svaghet finns dock. Hon får panik när hon lämnas ensam på nya platser. Hemma klarar hon sig utmärkt i fem timmar men i ny stad och ny lägenhet kan det bli kaos. Till en början. Hon vänjer sig förstås efter ett par dagar men det tillät inte grannarna henne att göra här. I tisdags blev jag tvungen att gå ifrån henne i nästan fyra timmar när vi hade kollationering. Hon skällde oavbrutet i tre av dom. Upprörda grannar ringde hyresvärden TROTS att jag dagen innan tyckte att jag hade varit förutseende och gått runt till alla i huset och informerat om att vi var nyinflyttade och att det kunde bli en del missljud från lägenheten de första dagarna. Skulle aldrig gjort det. Det blev som en inbjudan att lyssna extra och ta chansen att klaga. Jag blev tvungen att lämna henne till en vilt främmande hundvakt som jag hittade på nätet resten av veckan för att inte bli vräkt. Hundvakten visade sig sen själv ha gått till jobbet och lämnat Muffins ensam i stort sett hela dagarna. Stackarn var helt hysterisk och hade skrikit sig fullkomligt hes när jag kom för att hämta henne. Jag fick åka och köpa svindyra kapslar och spray med ångestdämpande feromoner, som inte hjälpte.. Idag blev jag tvungen att lämna henne igen, bara två timmar, men fick spetsa medicineringen med Stesolid. Det funkade inte det heller. Usch! Känner mig inte alls rustad att vara med hund 100%. Hur det ska gå när vi börjar spela, det vet ingen.

(Ifall man glömmer)
Men annars är det bra. Vi hade en inspirerande kollationering med stor uppslutning från Operan. Chef Bengt Hall höll tal och uttryckte väldig entusiasm för produktionen (My Fair Lady är hans favoritmusikal). Vi fick se skisser på scenografi och kostymer för första gången gjorda av danska scenografen Helle Damgård. Ursnyggt, femtiotal. Och så läste vi och sjöng igenom verket förstås. Mycket är struket i den här versionen. Halva Doolittle är borta och en stor del av Elizas första scen hemma hos Higgins t ex. Men jag reagerade inte så mycket nu när vi läste som när jag först fick manus. Det känns som det hänger ihop. Skönt. Har förtroende för vår regissör och vill vara öppen för nytt tänk. Musikalen behöver det.

Det är en jätteskön, vuxen ensemble. Dom flesta har jag jobbat med tidigare. Lindy och jag gjorde Evita, Jonas Schlyter och Nils Närman var med i Doktor Zjivago. Suzanne jobbar i Malmö Operas kör och har varit kollega i åtminstone sex produktioner. Jörgen Düberg var gästlärare i drama när jag gick på Balettakademien och regisserade mig som "Kung Kreon" i Antigone. Frida Engström träffade jag när vi var solister på förra årets Nyårskonserter och Tomas Bergström var med i Les Misérables i Värmland, där också Bengt Krantz spelade min pappa. Nya bekanskaper är Maria Streiffert, Dardan Makraqi och Håkan Mohede. Vår regissör Anna Novovic var tidigare chef för teatern här men jobbar numera med Malmö Sommarscen blandat med regiuppdrag här och i Stockholm.



Helsingborg är en en riktig sagostad. Här lever man gott. Och billigt. Noterat 40 spänn för en stor smoothie (hemma 89), 250 för en stor flott kungsgran (hemma från 1.000), 23.000 för en kvadratmeter jugenthus mitt i cityidyllen (hemma från 100.000). Folk beter sig som folk, möter blicken, hälsar, småpratar kanske lite och önskar varandra god jul. Ingen stressar och ingen uppfattar när jag stressar. Får inget gensvar alls när hoven börjar skrapa i väntan på förmiddagens sojalatte. Det är bara jag som lider av mina korta marginaler. Kär i stan. Tror att jag är en småstadsmänniska

Man tittar på Danmark eller åker dit, morgonprommar längs stranden, bastar och tar ett dopp på Kallis efter jobbet. Ljuset här, alla utsikter, myllret av små butiker och restauranger - det är nog förresten mitt, ja kanske inte största problem just nu för det är ju jycken men det är helt klart ett problem att det finns så fruktansvärt mycket god mat överallt. För jag måste äta den, oavbrutet. Jag är fullkomligt gränslös när det gäller mat (god mat). Första kvällen blev det Moules Frites på bedårande La Petite, nästa Pasta Bolognese och ostbricka på Ohlssons Skafferi. På min gata ligger ett underbart franskt boulangerie med ljuvliga croissanter, en riktigt bra Rawfood och i mitt hus, en prisbelönt Sushi. Sen har vi Peter Beiers Chocolaterie runt ena hörnet och sveriges mest välsorterade lakritshop runt andra. Dom har vunnit pris för sin salmialkola tre år i rad. Min senaste gastronomiska upplevelse fick jag på Rådhustorget där det står en dansk och steker asiatiska BAO burgers på ekologiskt kött i en liten vagn. Det här blir bra. Bara jag får ordning på hundpassningen.

Hade ett trevligt samtal med teaterchefen på den teater där jag ska göra det där fortfarande hemliga musikalprojektet nästa höst. Tydligen har en annan av landets musikteaterhus hört av sig och bett att få ta över produktionen när vi är klara. Osedd. Strålande! Inkomst tryggad och arbetet med en sjukt ball roll förlängt!

Nu ska jag sova. Imorgon måste rösten vara i trim för då ska allt material sjungas igenom, om och om och om igen. Det stormar utanför. Muffins har gjort sig till en kringla under täcket.

13 dec. 2015

Grillat är godast.


Gästlägenhet nr 26 i ordningen ligger mitt i stan med stora rum, två balkonger, walk-in closet och öppen spis!! Lycka! Jaha, det var visst eldningsförbud... #lägenhetenjagtjatademigtilleldadejagupp

Söderut.

Väntan är över. På tisdag startar repetitionerna av My Fair Lady på Helsingborgs Stadsteater.

10 dec. 2015

Hunden i mitt liv.

Nästa vecka ska hon skolas in på dagis. I Helsingborg.

9 dec. 2015

If you can't beat them, join them!

Demonterar Slussen. Ett litet sideboard kanske? Eller kastrullunderlägg? Hårda paket. Slussen är (var) vårt.

7 dec. 2015

Julhavre i Stallet.


Dom har väntat i nästan fem timmar, tjejerna och killarna från Adolf Fredriks musikklasser på att få komma ut och lussa för oss, medan vi frossat julbord, delat ut priser och skrålat snapsvisor. Traditionen bjuder att de kommer till kaffet. Dom har förstås varit på plats och repat här innan festligheterna satte igång och jag vet precis hur trötta dom är just nu. Jag är på Stallfåglarna och Stallbrödernas julfest. "Stallfåglarna" och "Stallbröderna" är två ordenssällskap för kvinnor respektive män med anknytning till teater- och underhållningsbranchen. Ordnarna arbetar med att samla in pengar till välgörande ändamål, de har månadsträffar och varje år delas stipendier ut till unga och lovande. Om du är ung, känner dig lovande och blir sugen på att söka ett sånt finns information om hur man gör det här: http://stallfaglarna.se/oldsite/ansokan.php

Jag valdes in i orden när jag precis hade börjat på Balettakademien. Det var jättestort för mig då. Orsaken till att jag fick komma med så tidigt var att min mamma var "fågel", även mormor på sin tid och pappa "Stallbroder". De tyckte det var kul med en tredje generationens "Stallis" som var så brinnande för teater och musik. Jag hade gästat ordensmöten från jag var sexton och spelat upp Strindbergs "Den Starkare" och andra dramer. Blodigt allvar. Säkert jättegulligt. 

"Fåglar" och "Bröder" har vanligtvis separata sammankomster men en gång per år slår vi ihop oss och firar jul tillsammans. Det sker alltid på samma restaurang vid Norra Bantorget. Förutom julbord serveras underhållning av skilda slag. Häftigast den här kvällen var när munspelaren Filip Jers och muntrummisen Svante Drake drog av ett sanslöst potpurri med jullåtar, helt improviserat. Fick ingen film på det tyvärr för minnet var fullt. Känner ni inte till dom - googla omedelbart!

2 dec. 2015

Största möjliga tyssstnad..

Idag kom förklaringen till gårdagens tunga sånginsatser. Blev väckt av telefonen. Det var min mammas läkare. Vad hon hade på hjärtat vet jag fortfarande inte, fick inte fram ett ord, bara väs. Läkaren försökte med några förvirrade "hallå" och la sen på. Jag smsade och fick akut tid till Doktor Näskamera på Odenplan som konstaterade Laryngit, förkylning på stämbanden. Måste vara knäpptyst i minst tre dar... Zzzzzz..

1 dec. 2015

Jul i Johannes.

Idag har vi sjungit in julen för Carnegie i Johannes kyrka. Älskade Philip Jalmelid sjöng bäst i världen. Otroligt kul att få lira med Pär Jorsäter (piano), det var 20 år sen sist! Kaj Hagstrand supportade och generösa Sara Rörhed bjöd på julbord och champagne på Gute Grill som efterfest. Jag, som var krasslig och ville ställa in mig ligger i soffan nu med sill och saffranspannkaka i magen, tacksam och alldeles varm i hjärtat. När man inte är på topp finns vänskap som bär en. ❤