"PAUS"

Har legat sjuk i Covid i veckor. Jag tror att jag är anställd vid Östgötateatern, det ser ut så om man googlar, i en utmärkt föreställning som heter Come From Away, som ni borde åka och se, men det är ingen som har sett mig där på länge. Blev sjuk veckan före premiären och har nu missat bägge efterföljande understudy-veckor. Hur ska det gå? Idag tog jag mig till trädgården - ooo, så läkande! Smörsteker, omstartar.

HÖSTTERMIN

Repstart i Norrköping. 

På trevliga Östgötateatern ska jag spendera några veckor och lära mig tre "spår", tre roller i musikalen COME FROM AWAY. 

Musikalen är baserad på verkliga händelser, om hur passagerare från hela världen under 9/11 blev strandade i den lilla staden Gander på New Foundland då luftrummet över USA stängdes. Vi får bland andra träffa Beverly Bass - USA’s första kvinnliga kommersiella pilot. Min uppgift: "swing", standby i Stockholm för rollerna "Beverly", "Hannah" och "Diane". 

Efter idag har jag väldigt liten aning om hur det ska gå till. Föreställningen är en timme och femtio minuter lång och alla karaktärer är på scen typ hela tiden, ofta i koreograferade scenerier tätt tillsammans på stolar med hjul. In och ut. Sjalar, kavajer, koftor, hattar sätts på och tas av. Bord, stolar, kuddar, telefoner hämtas, lämnas, flyttas ut och in och allt sker i ett rasande tempo till musik som går på klick. Jihooo! Hjärngympa, överkursen, men kul utmaning.

Planen, som just nu känns utopisk, är att jag ska kombinera swing-jobbet med att skaffa mig ett par gymnasiebetyg i kemi och biologi. Har alltid varit naturvetenskapligt kunskapstörstande. Först hade jag planerat att läsa ett naturvetenskapligt basår, men har fått banta ambitionen rejält. 

Men först: sortera in en pilot, en orolig mamma till en brandman och en skild hemmafru från Dallas i kropp och knopp. 🛫

SOMMARLOV

Gotland i mitt hjärta. Behöver min årliga dos.

Här spenderades alla sommardagar mellan noll och tjugotvå. Första kyssen. Enda fästingen. 

Minns farbror Herbert på cykel med korgarna fyllda av bär från hemliga stället och tant Lily i papiljotter som stuvar kantareller och bjuder alla barn på genomgående vin med vatten. Smultron slösas över glass med slev. Lååånggrunt. Hårstrån. Elsa med blåklintsögonen plockar ur de små byttorna med sin tång och lägger varsamt ner bitarna i den lilla papperspåsen, upprepar beställningen: ”En salt och två sura”. På bion: "Stjärnornas Krig" och "Den blå lagunen". Från biblioteket: "Trollkarlens hatt". Doften i bokhandeln, i Gottboden. Rökta flundror, rutten tång. Bollar mot planket. Min blå Crecent. HD-gettogethers vid kvarnen. Ljudet från Leifens trehjuling. Om man tjatade, en åktur i Försvarets bananhelikopter. Nötta minigolfklubbor, låtsaskompisar, gräl och sjusträngade harpan. 

Här utvecklade jag spindelfobin, här svärmade jag för en cirkusclown. Här blev jag präglad på tennis och uppslängd på russ. Sommarjobb i Visby, gatumusicerande. Benny Andersson som diggar till "Take a chance, take chance, take a, a chance, chance". Rosa får! Här skulle jag gifta mig. Här hade jag låångtråkigt. Blir hög av förväntan varje gång jag ser Öjns silhuett framträda i morgondiset, frid i kropp och själ när vi lagt till.

2017-2022

GRAND FINAL

5000 pers kom till Skansen för att ta farväl och festa tillsammans med oss. Finalen blev i Dalhalla kalkbrott. Kommer sakna det här gänget!!