One night only!

Baglady.

På tåget idag två kvinnor, mor och dotter, katt i bur. Mamman i sjuttioårsåldern har allt i påsar, allt inslaget. Biljetten i plastficka i plastpåse. Godispåsen av papper i plastpåse knyts upp, hand gräver, värderar, sorterar, plockar ur, små kolor i blankt papper inspekteras, delas. Papper vecklas ut, skrynklas ihop, läggs i en separat påse. Påsar knyts ihop igen. Ny påse med frukt, ny påse med vatten i plastflaska, korsord i plastpåse, små paket med pappersservetter, kattmat, nycklar, handspriten har sin. Vissa människor har svårt för ljudet av bett i hårt äpple, doften av bruna bananer. Jag har lite svårt för prassel. Det är inte min påse, helt enkelt. Hässleholm nästa.

Flytten går.

Adjö gästlägenhet! Du har varit rymlig, sparsamt möblerad, döda plantor och med lite lutande  trasiga grejer i hörnorna. Från början flottig, odiskad, fläckig. Centralt belägen med pålitligt bredband, tysta grannar, men ett jävla liv utanför, speciellt på lördagarna då han med mikrofonen är samhällsengagerad. Jag kommer inte att sakna dig värst. Jag hittade aldrig tvättstugan eller soprummet, men köpte några kuddar och ljuslyktor och ett dubbellakan till din dubbelsäng eftersom teatern inte ville låna ut ett sådant då deras lägenhetsbestånd, enligt dom, inte innehåller dubbelsängar ... Imorgon startar nya produktioner, artister i rörelse, 65-kronors taxis rullar mot Mazetti-fabriken. Zjivago-ensemblen ska kampera där den resterande tiden. Lite krångligt, men blir mysigt också :).

Sing along med oss!

(med Mathias Clason)