31 okt. 2014

"Och sen blir allt svart... eller jag vet inte..."

Har länge gått i tankarna att göra slut med den kemiska utmattningen av mitt, för varje år mer svårdolda silvergrå och gå över till skonsam växtfärgning med glad kopparnyans. Nu i tisdags var det dags. Jag hade valt ut den mest erfarna frisören på stans bäst marknadsförda eco-salong, ECO HAIR för uppdraget. Jag tog med tydliga bilder på önskat resultat, deklamerade hårets memoarer och gjorde klart att det enda jag verkligen inte önskade, dealbreakern, var att bli för mörkhårig. Efter ett sex timmar(!) långt gisslandrama i lokalerna på S:t Eriksgatan 15 tillsammans med en ursäktande Iréne, släpptes jag ut - blåsvart. ... Efter två dygn, åtta tvättar, två vegetabiliska avfärgningar hos konkurrenterna, fyra djupinpackningar, diverse samtal till jourhavande medmänniskor och gör-om-mig-på-tv-frisörer, tilltjatat akutbesök hos en av de sistnämnda med medtagen, av Catharina Allvin laminerad skylt med texten "VARNING FÖR KÄNSLOR!" samt en halv karta bensodiazepiner i systemet är jag nu fortfarande svarthårig med ett (i viss ljussättning) vagt skimmer av rött, kortklippt och tack och lov inte åtalad för misshandel eller skadegörelse. .